Ibland hör jag studerande som säger att det är tufft att läsa historia. Det är liksom så mycket fakta som ska pluggas. Jag har full förståelse för det. Jag kan villigt erkänna att motivationen inte alltid var på topp i skolan för egen del. Jag tycker inte ens nu, som lärare i ämnet, att all historia är intressant. Om jag skulle säga att 300 sidor under lång tid i gymnasiet är rimligt jämförelse med att läsa 2000 sidor i månaden på universitetet är det inte riktigt rättvist såklart. Det är ju självvalt för den som läser vidare. Det är emellertid alltid bra att sätta in saker i ett perspektiv, inte bara i sakfrågor i ämnet historia. Nämligen:
Sverige är det land i Europa där utbildningstiden i historia är kortast. Man behöver ju inte vara mycket till tävlingsmänniska för att känna sig lite dum när vi hamnar på bottenplats i Europa oavsett sammanhang. Det finns såklart olika förklaringar till att ämnets status varierat över tid. Att ansvaret är politiskt är dock glasklart. Skola och utbildning är ett ansvar för Sveriges riksdag. Skolan är kommunaliserad sedan Göran Perssons tid som skolminister. Om kommuner generellt är mogna ansvaret för skolan ska jag inte uttala mig om, men att Skolverkets granskande och maktutövande position bör flyttas fram det är ganska självklart för den som månar om god utbildning för uppväxande generationer.
Givetvis spelar det in att Sverige inte varit i krig på några hundra år som Frankrike, Storbritannien, Italien mfl länder men duger det som förklaring? Ja kanske det, men inte som en god ursäkt till varför italienska barn och ungdomar får bättre utbildning på grundnivå än svenskar. Då är vi inte ens i närheten av vad man man förväntas kunna som barn/ungdom i Sydkorea.
Positiva tecken då? Positivt är att historia blir kärnämne, det är bra. Att skära i ämnet för att lägga huvudfokus på 1900 talet, som är förslaget ligger, kan ju faktiskt kännas både spännande och genomtänkt. Men när man tänkt igenom tanken en gång till så inser man att det är lite grumligt. Jag håller med min gamla föreläsare och nu tämligen erkände historieprofessor Dick Harrison att det är lite vansinnigt. ” Hur ska vi begripa vår nutid om vi inte känner dess rötter”? Det är som att försöka förstå en byggnad utan att gå in i den. För att konkretisera, det är inte möjligt att sätta in dagens demokratisystem i ett sammanhang utan att studera antikens Aten. Det är inte möjligt att greppa vår vetenskapliga utveckling eller vår ekonomiska historia utan att se till antiken och medeltiden. Det blir ingen röd tråd, ingen kronologi och därmed inget sammanhang. Det är illa om vi hamnar där.
Ha en bra arbetsvecka!
Hej Magnus, intressant artikel. Dåtiden spelar sin viktiga roll till att förstå nutiden. Tråkigt att höra att svensk historia undervisning inte håller samma standard som andra länder.
Hälsningar Mats
Hej Mats!
Misströsta inte. Renässansen för ämnet hara bara börjat och kommer att stärkas. Inget framgångsrikt land klarar sig utan kunskap om sin egen historia.
Med vänlig hälsning Magnus
Givetvis görs felsteg och misstag av alla människor, och vad kan det bero på? Olika åsikter eller felbedömningar? I vilket fall tror jag att kunskap i historia är en viktig del i att bli framgångsrik oavsett vad det gäller, då enda sättet att lära sig, är att titta tillbaka. Begreppet historia är spännande, och som bevis för att det är viktigt kan vi ju bara se hur mycket varje individs, din och min, historia påverkar oss i våra val.
Tack för ditt inlägg Adam!
Med vänlig hälnsing
Magnus
Ge mig/oss historia c! Det hade varit roligt att studera, men jag har inga förslag på vad en sådan kurs ska innehålla.
Kanske mer om revolutioner då/nu och Usa:s historia.
Hej Marie-Louise!
Kul att du gillar ämnet och tack för ditt inlägg! Det kommer flera nya kurser kopplat till historia och även en fördjupningskurs VT 2012.
Trevlig helg!
Hej! Okej, men då ska eller är jag redan (..) förhoppningsvis klar med detta projekt; gymnasiet. Kanske köper kursen sen på eget intiativ.
Trevlig helg! /Marie-Louise Larsson.